Nya forskningsrön, v. 19

>> Ärftligheten för tre markörer för socioekonomisk status (utbildningslängd, yrkesprestige och förmögenhet) har undersökts bland cirka 8000 deltagare från HRS-studien med DNA-baserade metoder. Det visade sig att individuella skillnader i dessa tre socioekonomiska utfall kunde till 30-40% tillskrivas vanligt förekommande genvarianter (enbaspolymorfier). Detta är dock en underskattning av de genetiska bidragen då mer ovanliga genmutationer … [Läs mer…]

Nya forskningsrön, v 18

>> En norsk tvillingstudie som baserades på 2767 tvillingar har undersökt de relativa bidragen av arv och miljöfaktorer för rökning och snusande. Det visade sig att ärftliga faktorer förklarade 77% av risken att röka. Delade familjemiljön bidrog inte till att förklara riskerna, vilket innebär att den återstående risken förklarade av individspecifika miljöfaktorer (inkl. slumpfaktorer och … [Läs mer…]

Nya forskningsrön, vecka 6

>> Den största molekylärgenetiska studien för depression har nyligen blivit publicerad i Nature Neuroscience. Tvillingstudier har länge visat att ärftlighetsgraden för depression tenderar att ligga på cirka 40%. I den föreliggande studien undersökte forskarna 807 553 individer där 246 363 var deprimerade och resten utgjordes av friska kontrollpersoner. När forskarna jämförde dessa individer identifierades 102 … [Läs mer…]

Vad kan dubbelgångare lära oss om tvillingar?

I över 50 år har tvillingstudier runt om i världen visat att enäggstvillingar tenderar att vara mer lika varandra på de allra flesta mätbara egenskaper jämfört med tvåäggstvillingar. När man mäter ärftlighetsgraden för en given egenskap i den klassiska tvillingmodellen antar man att (a) enäggstvillingar delar all sin arvsmassa medan tvåäggstvillingar delar hälften av densamma … [Läs mer…]

Vilken roll spelar socioekonomiska faktorer för ärftligheten av IQ och skolprestationer?

Jag har i två längre blogginlägg redogjort för de senaste fynden inom beteendegenetisk utbildningsforskning (se här och här). Inom beteendegenetiken har man länge debatterat den s.k. Scarr-Rowe-hypotesen, vilket antar att ärftliga faktorer förklarar en mindre andel av skillnaderna i kognitiva förmågor (IQ) bland grupper med låg jämfört med hög socioekonomisk status. Den första studien som … [Läs mer…]