Spelar familjemiljön ingen roll för barns läsförmågor?

Häromdagen skrev jag ett inlägg om varför vissa barn har bättre läsförmåga än deras kamrater, vilket ledde till en del reaktioner på sociala medier. I inlägget sammanfattade jag två nederländska familje- och tvillingstudier som bl.a. visade att ärftlighetsgraden för läsförmåga var betydande medan delade miljöfaktorer i familjen inte bidrog till att förklara samma utfall.

Av förståeliga skäl var det många som var skeptiska till det senare påståendet. Min duktiga demografkollega Martin Kolk, verksam vid Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier, lämnade denna kommentar på inlägget:

Skulle gärna se en studie där läsande hos (adoptiv) barn var korrelerat med adoptiv och genetiska föräldrars läsande. Skulle vara mycket förvånad om korrelationen var större med genetiska föräldrar. Men det är ju en högst empirisk fråga (jag kan ha fel).

Dock tror jag snarare att det är en attityd till läsande (och massa annat kulturellt) som överförs, och följdaktligen att en ”exogen” ökning av läsande till barn skulle ha en rätt liten effekt.

Det är många som gillar den klassiska adoptionsdesignen eftersom den utgör ett väldigt intuitivt naturligt experiment. Adopterade barn delar i regel genetiken men inte miljön med sina biologiska föräldrar och vice versa med sina adoptivföräldrar. Mot bakgrund av detta tolkas samstämmighet mellan adoptivbarnen och deras biologiska föräldrar som evidens för att genetiska faktorer förklarar individuella skillnader i läsförmåga. På samma vis tolkas samstämmighet mellan samma barn och deras adoptivföräldrar som evidens för att miljöfaktorer i hemmiljön förklarar samma skillnader i läsförmåga.

I likhet med andra forskningsdesigner har adoptionsdesignen sina begränsningar:

  1. Generaliserbarhet. Det är inte slumpmässigt vilka barns om adopteras. De biologiska föräldrarna skiljer sig i regel ifrån andra föräldrar i en rad olika dimensioner, vilket gör det svårare att generalisera fynden till normalbefolkningen.
  2. Besläktade adoptivföräldrar. Det är heller inte slumpmässigt vilka som blir adoptivföräldrar. Historiskt sett har det inte varit ovanligt att mer eller mindre avlägsna släktingar tar över rollen som vårdnadshavare, vilket gör det svårare att bedöma de relativa bidragen av genetik och miljöfaktorer.
  3. Bemedlade adoptivföräldrar. Såväl i Sverige som utomlands är benägenheten att skaffa adoptivbarn högre bland bemedlade personer. Denna selektion gör att variationen i de miljöinfluenser som adoptivbarnen blir exponerade för – som grupp – förblir begränsad jämfört med icke-adopterade barn.
  4. Små urval. De flesta adoptionsstudier tenderar att ha små urval, vilket ökar osäkerheten i resultaten.
  5. Internationella adoptioner. Med svenska registerdata kan man studera adopterade barn. Den nedanstående grafen visar tydligt att den inhemska adoptionen har minskat under de senaste decennierna till förmån för internationella adoptioner. Detta är problematiskt då vi saknar information om de senares biologiska föräldrar.

De adopterade barnen i Colorado och deras läsförmågor
Den första adoptionsstudien för läsförmåga som jag kunde hitta publicerades 2002 i Journal of Child Psychology and Psychiatry. Forskarna hade samlat in data för 245 adoptivfamiljer och lika många kontrollfamiljer i den amerikanska delstaten Colorado. För att kunna göra rimliga jämförelser matchades familjerna på en rad olika faktorer (barnens kön, familjestorleken samt fädernas ålder, utbildningslängd och yrkesprestige). Läsförmågan hos barnen mättes vid tre mättillfällen (7, 12 respektive 16 års ålder). Det visade sig att det inte förelåg några statistiskt signifikanta samband mellan adoptivbarnen och deras adoptivföräldrar, vilket tydligt talar emot någon effekt av hemmiljön. Om något visade resultaten på negativa samband, vilket skulle då innebära att bättre läsförmåga hos adoptivföräldrarna skulle vara förenat med försämrad läsförmåga hos adoptivbarnen. Det gick dock inte att särskilja dessa effekter från ett nollsamband.

Bland de biologiska kontrollfamiljerna fann forskarna däremot att föräldrarna och barnens läsförmågor korrelerade. Skillnaden mellan fynd indikerar att skillnaderna i läsförmågor tycks primärt tillskrivas genetiska faktorer snarare än miljöfaktorer i hemmet.

Resultaten replikerades i Minnesota
I en storskalig familjestudie som publicerades 2011 i Learning and Individual Differences replikerade ett annat forskarlag de ovanstående fynden bland adopterade barn i den amerikanska delstaten Minnesota. Genom att studera tusentals syskon (från enäggstvillingar till icke-besläktade adoptivsyskon) och deras föräldrar kunde forskarna se att ju mer genetik som delades mellan individerna, desto mer samstämmiga var deras läsförmågor. Adoptivmödrarnas läsförmågor korrelerade väldigt svagt med deras adoptivförmågor. Korrelationen var inte signifikant skilt från ett nollsamband. Även om vi ponerar att sambandet hade varit statistiskt signifikant skulle den vara cirka 5 gånger mindre än motsvarande korrelation mellan biologiska mödrar och deras barn. Liknande fynd identifierades för adoptivfäderna och barnen:

När forskarna inkluderade samtliga släktskapstyper (inkl. de adopterade deltagarna) i kvantitativ-genetiska modeller för att skattade de relativa bidragen av genetik och miljöfaktorer kunde de se att ärftlighetsgraderna för de olika utfallen varierade mellan 62% till 72%. Delade familjeinfluenserna var dock inte signifikant skilda från noll.

Forskarlaget var därtill intresserade av att undersöka eventuella gen-miljöinteraktionseffekter. Annorlunda uttryckt ville de veta huruvida ärftlighetsgraden för läsförmågor varierade beroende på föräldrarnas utbildningslängd. De fann inget stöd för det.

Slutsats
Såväl tvillingstudier som adoptionsstudier bekräftar att familjemiljön under uppväxten har en, i bästa fall, ytterst begränsad effekt på individuella skillnader i läsförmågor. Givet att resultaten även fortsättningsvis blir replikerade innebär det att miljöfaktorer som tycks vara av betydelse tenderar att vara antingen individspecifika eller sådana som står bortom familjernas kontroll.

2 Comments

  1. Martin Kolk

    Roligt att du tog upp ämnet ordentligt! Håller med om att resultaten i studierna du refererar till verkar stämma rätt bra med din ursprungliga rapporterade studie.

    I största allmänhet är ju adoptionsstudier också idag ara möjliga från historiska adoptionsmönster (där de biologiska föräldrarna är svenskfödda) i ett svenskt sammanhang. Den adoptionen som sker i Sverige idag ser ju inte ut så, som du även visar.

    Man borde ju kunna göra liknande studier med spermiedonatorer (och då dessutom undviker de flesta av de selektionseffekter du tar upp med adoptioner). Jag antar att det är etiska begräsningar som gör att det inte sker i större omfattning i världen (donatorer registreras ju i Sverige till exempel). Men det kanske kunde tillåtas om man bara tittar på utfall när barnen nått relativt hög ålder, med ordentliga begräsningar kring hur datamaterialet behandlas så att inte alls är spårbara till individer (eftersom en sådan studiedesign i princip är experimentell, borde det ju inte behövas lämnas ut så mycket kontrollvariabler, vilket borde göra identifiering mycket svårt). Det vore en forskningsdesign jag skulle tycka vara mer övertygande än tvillingstudier överlag.

    • Amir Sariaslan

      Tack, Martin! Spermadonatordesignen är intressant men jag tror att det blir vanskligt med etiska tillstånd. Helt klart värt att undersöka dock.
      Amir

Kommentera