Nya forskningsrön, vecka 49

>> Den största molekylärgenetiska studien för alkoholberoende som har undersökt strax under 15 000 fall och 38 000 friska kontrollpersoner publicerades förra veckan i Nature Neuroscience. Det är i sammanhanget ett litet material, vilket förklarar varför man bara har hittat en plats i genomet som predicerar ökad risk för alkoholberoende. Generna som ökar risken för alkoholberoende visar sig vara korrelerade med de gener som ökar riskerna för schizofreni, depression, ADHD, cigarett- och cannabisrökning. Intressant nog har forskargruppen funnit att den genetiska arkitekturen för alkoholberoende enbart delvis överlappar med densamma för alkoholkonsumtion, vilket indikerar att det är delvis olika faktorer som driver dessa fenomen. Detta kan ses mot bakgrund av de något motstridiga epidemiologiska fynden där man har observerat att alkoholberoende tenderar att vara vanligare i lägre sociala skikt medan alkoholkonsumtionen tenderar att i genomsnitt vara mer omfattande i högre sociala skikt.

>> Brittisk tvilling- och syskonstudie finner att stressfyllda livshändelser till skillnad mot en hård uppfostran tenderar att öka tvångssyndrom-symptom. Sambandet mellan stressfyllda livshändelser (exempelvis att göra slut med en partner eller att inte klara av det aktuella årets slutprov i skolan) och tvångssyndrom-symptomen förklarades till 48% av ärftliga faktorer och till 52% av individ-specifika miljöfaktorer (vilket även inkluderar mätfel och slumpfaktorer). Den statistiska modellen ger alltså stöd för att sambandet är i linje med en kausal tolkning då enbart hälften av sambandet förklarades av överlappande genetiska influenser. Forskarna fann däremot inget stöd för några kausala samband med föräldrarnas uppfostringsstrategier vad negativa sanktioner anbelangar.

>> Är det samma gener och miljöfaktorer som orsakar risken för att utveckla depression över tid? Det är en forskningsfråga som ett forskarlag från Norge har intresserat sig för att undersöka med hjälp av strax under 12 000 tvillingar. De fann att risken att bli diagnosticerad med depression var ärftligt till 38% mellan 18-45 års ålder. Intressant nog fann forskarna att det tycktes vara samma gener som förklarade dessa risker under studiens tidsram. De miljöfaktorer som tycktes vara av betydelse var inte delade inom familjer utan individ-specifika men det var delvis olika miljöfaktorer som var av betydelse över tid. För molekylärgenetiska studier innebär det att forskare kan med fördel undersöka individer i olika åldrar utan att det påverkar fynden i någon nämnvärd utsträckning. För interventioner som fokuserar på att förändra miljöbaserade exponeringar kan det vara fördelaktigt att fokusera på åldersspecifika risker.

>> Personer som bar på fler genvarianter som är associerade med cannabisanvändning visade sig ha högre risker att använda cannabis över tid. Detta kan tyckas vara ett något trivialt fynd men tidigare studier har främst undersökt den här frågan i tvärsnittsdesigner, vilket innebär att man har undersökt deltagarna vid ett mättillfälle. Studien ger därför ett starkare stöd för att genvarianterna tycks vara specifikt associerade med cannabisanvändning snarare än andra faktorer.

One Comment

  1. Micke S

    Kul att du har börjat blogga igen. Det är svårt att hinna med alla nya forskningsrön på Twitter.

    Jag kan tipsa om denna studie: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3873605/. Några år gammal, inte jätteimponerade design, men intressant hypotes. Man undersökte huruvida gener kan förklara varför vissa människor upplevde ”post-traumatic stress” kontra ”post-traumtic growth” efter hurricane Katrina.

Kommentera