Nej, det är inte bevisat att trädgårdsterapi är effektivt mot utbrändhet, SVT

Under kvällen bad professor Agnes Wold mig att granska en vetenskaplig artikels metodologiska upplägg för att se ifall fynden stödjer SVT:s påståenden om studien. Rubriken är ytterst tydlig, nämligen att forskare har visat att trädgårdsterapi skulle vara effektivt mot utbrändhet.

Intressant nog skrev jag enbart för några dagar sedan en längre Twitter-tråd där jag diskuterade just ”Forskning visar”-argument och att incitamenten i dagsläget enbart ökar riskerna för att forskare skall överdriva sina forskningsrön till okritiska vetenskapsjournalister – något som, av allt att döma, även har hänt i det aktuella fallet. Tråden finns tillgänglig nedan.

Om vi återgår till det aktuella fallet ser vi att SVT-artikeln påstår att trädgårdsterapiformen kan utgöra den ”effektivaste behandlingen” för utmattningsdepression. Om man ser till professor Grahns senaste publikation finns det inget som stöder detta. Det är mycket möjligt att det finns en opublicerad artikel men det vore märkligt att rapportera kring en studie som inte har genomgått någon vetenskaplig granskning.  Forskarlaget har i den senast publicerade studien jämfört 106 deltagare som har fått genomgå trädgårdsterapibehandlingen i 8, 12 respektive 24 veckor. Resultaten visade att längre behandlingstid var associerad med högre nivåer av återvändande till förvärvsarbete, baserat på självskattade uppgifter.

Det här ser vid den första anblicken intressant ut men detaljerna är viktiga.

  • Ingen kontrollgrupp. Om vi skall veta hur väl den här specifika terapiformen fungerar jämfört med alternativa terapiformer behöver vi jämföra dessa deltagare med sådana som har fått andra behandlingar. Någon sådan jämförelse görs inte här.
  • Ingen randomisering. En viktig fråga som man alltid bör ställa när man läser en vetenskaplig studie är vad som orsakar exponeringen, vilket i det här fallet är tidsramen för behandlingen. Detta är viktigt för att sådana faktorer även skulle kunna orsaka utfallet och bör därför kontrolleras för i en studie. Det här problemet kan man komma runt med genom att slumpmässigt tilldela deltagarna olika exponeringar, vilket inte har skett här. I studien framgår det istället att handläggare på Försäkringskassan har bestämt hur pass långa behandlingar som deltagarna skall få, dock utan att närmare specificera vilka kriterier som dessa beslut grundar sig på. Om vi ponerar t.ex. att personer som relativt sett betraktades ha mildare former av de aktuella nedsättningarna skulle bli erbjudna längre trädgårdsterapibehandlingar, skulle resultaten reflektera graden av funktionsnedsättning snarare än en faktisk effekt av själva terapiformen.
  • Litet urval. Med små urval av det här slaget ökar risken för slumpmässiga fel och skattningarna är förenade med en ökad osäkerhet.
  • Ingen extern replikation. Fynden har, av allt att döma, inte replikerats av någon extern forskargrupp. Replikation innebär att resultaten upprepas i ett annat försök. Den aktuella trädgårdsterapiformen är något som forskargruppen själva har skapat och får ekonomisk ersättning för via Försäkringskassan. Av uppenbara skäl vore det därför intressant om en oberoende forskargrupp replikerar fynden.

Det finns således inget som stöder SVT:s rubrik ännu. Om en kommande studie även har en kontrollgrupp säger det oss ingenting om effekten av själva behandlingen.

Kommentera