Nya forskningsrön, vecka 47

Efter en lång tids inaktivitet på bloggen tänkte jag ta tillfället i akt och presentera ett antal nya vetenskapliga studier som jag finner vara av intresse. Forskningsrönen kommer jag att sammanfatta kort på svenska. Förhoppningsvis kan detta vara till glädje för en större läsarkrets.

>>  En stor svensk registerstudie har undersökt risker för överdoser, självskadebeteenden och kriminalitet bland personer som fick mediciner förskrivet för behandling av alkohol- och opioidmissbruk. Studien fann att personerna tenderade att ha lägre risker för de negativa utfallen under perioder då de fick mediciner förskrivet jämfört med kontrollperioder då de inte fick mediciner förskrivet. Då personerna jämfördes med sig själva över tid kontrollerade studien för genetiska risker och tidiga uppväxtvillkor. Studiedesignen är robust men behöver kompletteras med randomiserade studier för att vi skall bli mer säkra på fynden.

>> Det talas ofta om vikten av tidigare förebyggande insatser mot problembeteenden bland barn. En systematisk översiktsstudie har tittat närmare på om tidigare föräldraträningsinterventioner är mer effektiva för att stävja uppförandeproblem. Studien fann inget empiriskt stöd för den hypotesen. Generellt kan man säga att föräldraträningsprogram har, om några, väldigt små effekter och att dessa tenderar att minska över tid.

>> Det är vid det här laget väl belagt att lägre kognitiva förmågor ökar riskerna för antisociala beteenden. Exempelvis visade en svensk registerstudie att IQ vid mönstringen var negativt korrelerad med risken att bli lagförd för ett våldsbrott (dvs. ju högre IQ, desto lägre lagföringsrisk), även när forskarna jämförde hel- och halvbröder. Nu har en forskargrupp vid universitetet i Cincinnati funnit att lägre kognitiva förmågor även predicerade ökade risker för misskötsamhet i fängelse bland 88,145 fångar i delstaten Ohio i USA.

>> En systematisk översiktsstudie har undersökt aggressiva beteenden bland patienter diagnosticerade med Alzheimers sjukdom och lindrig kognitiv funktionsnedsättning. Forskarna fann att den relativa risken för uppvisande av aggressiva beteenden var cirka fem gånger högre bland patienter med Alzheimers sjukdom jämfört med friska kontrollpersoner. Forskarna kunde inte med säkerhet påvisa en förhöjd risk bland patienterna med lindrig kognitiv funktionsnedsättning då antalet deltagare var begränsat. Utöver större urval skulle framtida studier inom det här området kunna dra nytta av att tillämpa familjebaserade forskningsdesigner för att kontrollera för familjära risker (genetik och uppväxtmiljö).

>>Förekomsten av demenssjukdomar tycks ha minskat i Sverige under de senaste åren. Baserat på nationella registerdata har en grupp forskare som främst är verksamma vid Aging Research Center (SU/KI) studerat hur förekomsten av demenssjukdomar har varierat de senaste 30 åren. Över tid ser vi att förekomsten har ökat men sedan 2010 noterar forskarna en minskning.

>> Ett vanligt problem med enkätundersökningar är att deltagandet inte är slumpmässigt utan att personer som i genomsnitt är högre utbildade och mer hälsosamma tenderar att vara överrepresenterade. Detta innebär att man måste vara försiktig med att generalisera fynden från sådana studier till befolkningen i stort. En forskargrupp verksamma vid universitetet i Edinburgh har använt två storskaliga studier (UK Biobank och Generation Scotland) som kombinerar DNA- och enkätdata för att undersöka om specifika genvarianter predicerar deltagarnas benägenhet att besvara uppföljningsfrågor. De fann 9 platser i genomet som var associerade med deltagarnas benägenhet att svara på e-mailfrågor och ytterligare 25 platser i genomet som var associerade med att svara på en uppföljande frågor om deras psykiska ohälsa. De identifierade genvarianterna som var associerade med en ökad benägenhet att svara på uppföljningsfrågor tenderade också att vara associerade med ökad utbildningslängd och bättre hälsa. Nedan följer resultaten av de genetiska korrelationerna för de som är intresserade av detaljerna:Slutsatsen här är att det är viktigt beakta selektionsproblem när man genomför storskaliga genetiska studier med enkätdata.

>> En dansk registerstudie bekräftar återigen att patienter som har diagnosticerats med schizofreni dör betydligt tidigare än befolkningen i övrigt. Manliga patienter dör i genomsnitt 13,5 år tidigare och kvinnliga patienter 11,4 år tidigare.

 

Tipsa gärna om fler studier till mig via Twitter (@AmirSariaslan, öppen DM).

Kommentera