>> En norsk tvillingstudie som baserades på 2767 tvillingar har undersökt de relativa bidragen av arv och miljöfaktorer för rökning och snusande. Det visade sig att ärftliga faktorer förklarade 77% av risken att röka. Delade familjemiljön bidrog inte till att förklara riskerna, vilket innebär att den återstående risken förklarade av individspecifika miljöfaktorer (inkl. slumpfaktorer och mätfel). För snusande var bilden annorlunda – ärftliga faktorer förklarade ungefär hälften av riskerna (53%) medan de delade familjemiljöfaktorerna förklarade cirka en fjärdedel (26%). Individspecifika miljöfaktorer och slumpen tillskrevs de återstående riskerna.

Forskarna undersökte därefter överlappet mellan rökning och snusande. De fann att de ärftliga bidragen var starkt korrelerade (r=0.82), vilket innebär att det är i hög utsträckning samma ärftliga faktorer som förklarar riskökningarna i båda utfallen. Korrelationen för de individspecifika miljöfaktorerna var betydligt lägre (r=0.42), vilket innebär att det är olika typer av miljöinfluenser som tycks påverka de olika utfallen. Resultaten måste ändock tolkas försiktigt då materialet är för ändamålet litet, vilket gör att osäkerheten ökar.

>> En svensk registerbaserad studie har funnit att förekomsten av hjärt-/kärlsjukdomar är högre bland personer med stressrelaterade störningar än friska kontrollpersoner. Sambanden kvarstod även när forskarna jämförde patienterna med deras friska syskon. Mycket talar därför för att sambanden kan vara i linje med en kausal tolkning men det behövs fler studier för att bekräfta detta.

>> Tvångssyndrom och suicidala beteenden (suicidförsök och fullbordade självmord) tenderar att vara vanligare i specifika typer av familjer. En stor svensk registerstudie har undersökt detta närmare bland 3,5 miljoner svenskar och deras släktingar. Resultaten visade att sambanden mellan tvångssyndrom och suicidala beteenden blev starkare ju mer genetik släktingarna delade med varandra. I mer kvantitativa termer fann forskarna att överlappet förklarades till 60% av ärftliga faktorer. Miljöfaktorer inom familjerna förklarade inte överlappet alls, vilket innebär att individspecifika faktorer (tillsammans med slumpfaktorer) förklarade de återstående riskerna. Mot bakgrund av detta argumenterar forskarna för att individspecifika interventioner bör rimligtvis vara mer effektiva än familjeinriktade sådana.

>> Det har länge funnits god evidens för att människans hjärnvolym är associerad med dess intelligensgrad och att överlappet till stor del förklaras av delade ärftliga faktorer. Nu har en storskalig molekylärgenetisk studie undersökt detta närmare på detta (preprintstadium ännu så länge). Studien identifierade 362 gener som förklarade individuella skillnader i hjärnvolym bland över 54 407 deltagare. Forskarna fann därtill en svag genetisk korrelation mellan hjärnvolym och intelligens (r=0.23).

>> En ny översiktsartikel diskuterar korttidseffekterna av ADHD-mediciner. Ännu så länge ser det väldigt lovande ut. Det nationella läkemedelsregistret i Sverige har bara funnits sedan mitten av 2005. Framtida studier kommer att kunna utvärdera långtidseffekterna.

>> Arbetar du med datainsamling eller använder du data som har registerats i kalkylprogram? I sådana fall rekommenderar jag att du läser den här artikeln om hur man bäst organiserar och arbetar med data i kalkylprogram.