Jag har i två längre blogginlägg redogjort för de senaste fynden inom beteendegenetisk utbildningsforskning (se här och här). Inom beteendegenetiken har man länge debatterat den s.k. Scarr-Rowe-hypotesen, vilket antar att ärftliga faktorer förklarar en mindre andel av skillnaderna i kognitiva förmågor (IQ) bland grupper med låg jämfört med hög socioekonomisk status. Den första studien som visade detta publicerades 1971 i Science och redan 1980 hade fyndet blivit replikerat i en mindre svensk tvillingstudie. Detta brukar i regel tolkas som ett positivt fynd då man tänker sig att sociala insatser riktade mot fattigare befolkningsgrupper skall potentiellt kunna ha en större effekt på deras kognitiva förmågor. 


Den största meta-analysen
Det dröjde dock till slutet av 2015 tills vi fick den största meta-analysen av hypotesen där samtliga studier som hade testat densamma hade sammanvägts. Den nedanstående grafen visar resultatet av de amerikanska studierna som var inkluderade i meta-analysen:

Grafen visar att ärftligheten för intelligens ökade från ungefär 20 procent bland de fattigaste deltagarna till 60 procent bland de rikaste. Hypotesen fick således ett starkt stöd här.

Inget stöd utanför USA
Forskarna kunde däremot inte finna något stöd för hypotesen i studier som hade genomförts i andra länder än USA, vare sig det handlade om västeuropeiska länder (Storbritannien, Sverige, Tyskland och Nederländerna) eller Australien. Faktumet att miljöfaktorer inte tycktes spela någon större roll för fattigare grupper i de senare länderna spekulerade forskarna kunde bero på att välfärdssystemen där är mer generösa och ger även fattigare grupper tillgång till högkvalitativa sjukvårds- och utbildningstjänster.

I mitt tycke var detta inte en särskilt plausibel förklaringsmodell då deltagare i tvillingstudier av det här slaget mycket sällan kommer från de mest marginaliserade omständigheterna. Variationen i socioekonomiska omständigheter mellan deltagare i dessa länder bör därför rimligtvis vara ganska måttlig.

Inget stöd i USA heller
I slutet av förra året kom det något av en dödsstöt för anhängare av Scarr-Rowe-hypotesen. En registerbaserad studie i den amerikanska delstaten Florida hade lyckats identifiera strax under 25 000 tvillingar och syskon (flera gånger större än samtliga tidigare studier sammanslaget) med data på standardiserade prov inom läsförståelse och matematik. Forskarna fann inget stöd för att ärftligheten för dessa utfall skulle variera efter socioekonomisk status.

Avslutande ord
Gen-miljöinteraktioner (som Scarr-Rowe-hypotesen) antar att genetiska effekter varierar mellan olika typer av miljöexponeringar. Evidensen för sådana mekanismer är i bästa fall ytterst blygsamma, vilket fynden ovan illustrerar. Detta innebär inte att miljöfaktorer är oviktiga utan att (1) både gener och miljöfaktorer har oberoende effekter på komplexa beteenderelaterade utfall och att (2) många miljöfaktorer förklaras delvis av ärftliga faktorer