I det här inlägget tänkte jag uppmärksamma två intressanta studier som har genomförts av min kollega Amber Beckley inom ramen för hennes avhandlingsarbete i kriminologi. 

I den första studien undersöktes sambandet mellan ankomstålder och förekomst i polisens misstankesregister för ett allvarligt brott mellan 16 till 20 års ålder. Datamaterialet bestod av 17 645 pojkar. De initiala analyserna pekade på att yngre ankomstålder (runt 4 år) var förenad med en ökad risk för att bli misstänkt för ett allvarligt brott. Beckley valde dock att tillämpa syskonjämförelsemodeller för att kontrollera för familjära faktorer. Det visade sig att oavsett ankomstår så löpte bröderna i en varje given familj samma risk att bli misstänkta. Detta är intressant mot bakgrund av att det i många kretsar finns föreställningar om att en längre exponeringstid till Sverige skulle i sig ha en brottspreventiv effekt. 

I den andra studien undersökte Beckley sambandet mellan krig i ursprungslandet och risken för att bli lagförd för ett våldsbrott. Datamaterialet bestod av cirka 26 000 män som var födda utomlands mellan 1975 och 1984 och bosatta i Stockholm. Dessa följdes upp fram tills dess att de blev 28 år gamla. I linje med vad jag själv hade antagit visade det sig inledningsvis att krig i hemlandet var associerad med högre risker för att bli lagförd för ett våldsbrott. Det som var däremot mer intressant var att en fördjupad analys visade att antalet krigsår i ursprungsländerna var negativt korrelerade med personernas risker att bli lagförd för ett våldsbrott. Det betyder alltså att ju längre tid ursprungsländerna hade varit krigsdrabbade, desto lägre risk löpte personerna att bli lagförda för ett våldsbrott i Sverige. Beckley argumenterar för att krig i ursprungsländerna utgör en markör för en mängd andra faktorer som eventuellt kan påverka våldsriskerna.